SAS DATA - Epoken Curt 1981-1985  

Curt Ekström	Jan Carlzon	Knut Hernæs	Tore Vidén
Börje Lindqwist	Frede Ahlgren-Eriksen	Lars-Åke Ottosson	Björn Lilja

Strategiarbetet - Den långsiktiga planering som tidigare utförts av XQ hade avstannat och ersatts av flygbolagets V-planearbete, som var mindre omfattande vad gällde behovet av datorkapacitet. Kring årsskiftet 82/83 hade styrelsen beslutat om datorinköp för kommunikationsändamål, men redan till sommaren -83 behövde ytterligare datorer anskaffas för kommunikationssidan. Styrelsen begärde då att få en investeringsplan. När investeringsplanen skulle tas fram visade det sig att gällande ADB-strategier var otillräckliga och i vissa stycken olämpliga. I slutet på 1983 fick jag i uppdrag att snabbt ta fram nya ADB-strategier. Jag fick välja ut några personer som skulle hjälpa mig. Dessa personer skulle bara representera sig själva och inte sina avdelningar. Vi fick ett första utkast klart i januari 1984 och presenterade det för ledningsgruppen. Arbetet fortsatte sedan med ledningsgruppen som deltagare. Parallellt med detta bearbetade Curt divisionsledningarna och koncernledningen för att få fram ADB-strategier för deras verksamheter som var i samklang med SAS DATA:s strategier. Arbetet tog nästan ett år men var nyttigt och nödvändigt. En del utomstående företag var intresserade av vårt arbete och hela strategiarbetet är utförligt beskrivet i Nordisk DATAnytt nr 1/85.

Institut V - Jag har tidigare skrivit om Mats Lundeberg och hans forskningsprojekt.
1981 slutade Mats på universitetet och blev föreståndare för den nybildade stiftelsen "Institutet för Verksamhetsutveckling" eller Institut V. Mats inspirerade ett antal företag som på olika sätt deltagit i hans forskningsprojekt att bidra med stiftelsekapital. SAS var ett bland stiftarföretagen, som alla var starkt intresserade av att forskningen fortsatte. Mats forskning skiljde sig från annan forskning inom Universitetet på det viset att hypoteserna provades i nära samverkan med näringslivet. Verksamheten bedrevs så att forskning, utbildning och praktisk tillämpning delade på tiden. En handfull forskare var anställda på Institutet, bl a under en tid Knut Hernæs. Jag deltog i en del projekt: Främst ett som handlade om "Användarnära databehandling" där Knut Hernæs var projektledare. Projektet har beskrivits i tidskriften DATA 11/12 -82.

Framtidsfrågor - Under första hälften av 80-talet började man inom datavärlden diskutera användningen av extern information i tillägg till företagets egen. Man anade tillkomsten av små datorer som komplement till stordatorerna och såg i andanom framväxten av personlig databehandling. Till SAS hade vi omkring 1980 skaffat en Apple II med ett tabellhanteringssystem. Det var framför allt Tore Vidén och jag som var mest intresserade av att se vad som kunde göras med en liten dator. Själv arbetade jag med ekonomiinformation och kunde ta fram prognoser och statistik på ett mycket kraftfullare sätt än vad vår normala ekonomiinformation kunde ge. Sommaren 1984 var det dags att etablera en funktion för att målmedvetet arbeta med framtida databehandling - Business development. Curt rekryterade en utvecklingsingenjör från Apple i Paris - Börje Lindqwist. Han skulle komma till hösten -84. Curt ville att jag skulle ingå i den nya avdelningen och den 1 juli 1984 började jag så smått ägna mig åt framtidsfrågor. På sommaren träffade jag Börje för första gången. Jag hade precis läst en artikel om Apples Macintosh och frågade Börje om denna dator. Det visade sig då att han arbetade med Macintosh i Paris och tyckte vi skulle prova den på SAS. Omgående beställde vi en dator hos Kontorsutveckling och i mitten på augusti kunde jag fara till Söder och hämta ut den första Mac som levererades utanför återförsäljarledet. Redan samma kväll var jag igång och arbetade med ett ordbehandlingssystem.. Jag fick snabbt både kalkyl- register- och ritprogram. Med den erfarenhet jag hade från andra verksamheter var det lätt att finna exempel på hur olika program skulle kunna användas. Kontorsutveckling försåg mig med nya program som jag provade och ett framgångsrikt samarbete växte fram. Även Apple intresserade sig för mitt Mac-arbete och jag kom med i en av deras informationsbroschyrer.

Det fanns en stor nyfikenhet på Macintosh i datakretsar och då vi (=jag) var tidigt ute fick jag många förfrågningar om datorn från utomstående. I april -85 publicerade tidningen Datavärlden en intervju med mig som väckte ett visst uppseende då jag menade att kanske ett tusental personer i SAS skulle ha nytta av en Mac. I november -85 hade tidskriften Mikrodatorn en lång artikel om bildanvändning i datasystemen baserad på en intervju med mig och i en specialbilaga till Newsweek i november 1985 figurerade jag också.

Den sista mars 1985 gick jag i pension. I ett par år hade jag haft deltidspension, först varje fredag och sedan två dagar per vecka. I gengäld fortsatte jag att arbeta på konsultbasis i flera år.
Vid min pensionering 1985 hade SAS DATA med Curt Ekström i spetsen ordnat en stor mottagning för mig. Inte bara SAS-folk fanns där - även tidigare SAS-kollegor var inbjudna, liksom folk från företag och institutioner som jag haft återkommande kontakter med. Jag fick både blommor, presenter och skriftliga hälsningar. För mig, som alltid känt litet extra för "Scandinavian" i SAS-namnet var det naturligtvis speciellt glädjande att både Jan Carlzon (Sverige), Frede Ahlgren-Eriksen (Danmark) och Helge Lindberg (Norge) uppvaktade.

Curt Ekström slutade på SAS DATA omkring 1987 och blev chef för bokningssystemet Amadeus, som då var under utveckling. Han efterträddes av Lars-Åke Ottosson som 1990 i sin tur efterträddes av Björn Lilja.

Previous Content