|
SAS DATA - Konsulttiden 1985-1993 |
||
| Då jag gick i pension fick jag ta med mig min kära Macintosh och utan den hade det troligen inte blivit vare sig konsultarbete, släktforskning eller andra skriverier som t ex detta opus.
Både Curt Ekström och Börje Lindqwist ville anlita mig som konsult efter pensioneringen. Min "affärsidé" för konsultuppdragen gick ut på följande: Jag skulle bara arbeta mot kunder som jag redan kände - ingen egen marknadsföring. Uppdragen skulle ha rådgivande karaktär eller vara forskningsinriktade - dvs jag skulle inte ta uppdrag som arbetskraftsreserv. Uppdragen skulle intressera/roa mig. Uppdragen skulle omfatta hela dagar, jag skulle inte ta uppdrag där man ville pruta på det arvode jag begärde. Så blev det och det fungerade bra. Först gällde konsultarbetet
enbart uppdrag för SAS DATA med
ett par dagar per vecka. Senare
tillkom andra avdelningar inom
SAS, Konsultfirman Consortes,
Posten, Utbildning för
Arbetsmarknadsverket, Stal
Refrigerator och kanske var det
någon mer. Efter maj 1993 har jag
inte haft några betalda uppdrag. Till slut vill jag skryta ytterligare med att berätta att Kontorsutveckling i sin kundtidning hade dels en artikel, "Den passionerade pensionären" i juni -88, dels en i dec -88 som handlade om min användning av programmet FileVision. Konsultfirman IRM med rötter i SAS utnämnde mig till Hedersskunk den 19 nov -90 (skunken är kanske mest känd för att den luktar illa, men den har en annan mycket utmärkande och berömvärd egenskap: Skunken har hög personlig integritet). Ett antal IRM-tillskyndare har utnämnts till Skunkar men jag är ensam om titeln Hedersskunk. Uppkoppling av min Mac mot SAS stordatorsystem - Då jag började arbeta hemma tyckte jag att det skulle vara bra att koppla upp mig mot SAS-systemen. För Mac:en fanns ett kommunikationsprogram, MacTerminal, men det behövdes ett modem. Mycket enkla och långsamma modem kunde hyras av Televerket, men jag behövde ett bättre och efter många diskussioner mellan SAS kommunikationsfolk och Televerket fick SAS köpa två modem för teständamål och jag fick det ena. Så behövde man ordna med en "ingång" till SAS-datorerna i Köpenhamn och även detta lyckades man fixa. Det var viktigt att jag loggade ut ordentligt, annars kunde telefonlinjen stå kvar öppen och någon annan teoretiskt ta sig in i SAS-systemen. Även detta problem lyckades man lösa så småningom. "Att införa nya metoder" är namnet på en uppsats som jag skrev för SAS DATAs räkning där jag sammanfattade mina erfarenheter och belyste för- och nackdelar med olika angreppssätt. Som pensionär fick jag tid att fundera över den framtida utvecklingen. Det hela resulterade i något som jag kallade ett "Organisationskoncept". Bakgrunden är att förändringarna i omvärlden för ett företag (och även enskilda personer) är så snabba och ofta oförutsebara att det traditionella sättet med långsiktiga strategier snarast innebär låsningar och problem vid nödvändiga förändringar. Det förefaller bättre med en organisation med stor flexibilitet och förmåga att snabbt anpassa sig till nya situationer. Konceptets grundidé
I maj 1988 skrev jag till Janne Carlzon och berättade om mina tankar. Han verkade intresserad och bad Hägglund att gå vidare med frågan. Vi avtalade tid, men Hägglund verkade måttligt intresserad och av tre timmars inbokad tid blev det kanske 15 minuters samtal med ideliga avbrott. Hägglund lovade återkomma men flyttade till London så småningom och ingenting hände. Det hela rann alltså ut i sanden. Många av idéerna har senare förverkligats på olika håll. Möjligen var tiden inte mogen och/eller jag inte tillräckligt påstridig. |